Den här webbplatsen använder kakor (cookies). Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Struphuvudcancer

Struphuvudscancer - Larynxcancer

Vad är struphuvudscancer?

Struphuvudscancer är en cancersjukdom i struphuvudets vävnad.
Struphuvudet sitter ovan luftstrupen och bildar dess mynning. Det har till uppgift att hålla luftvägen öppen så att man kan andas ordentligt och skyddar samtidigt luftvägarna så att föda ej kan passera ner i luftstrupen. Struphuvudet består av ett broskskelett som ger stabilitet. I detta skelett sitter stämbanden upphängda. Stämbanden går isär när vi andas in och går ihop och vibrerar (alstrar ljud) när luft passerar upp. Ljudet formas sedan av tungan, läppar och mun för att bli till ord. Födan passerar genom svalget och ned i matstrupen strax bakom struphuvudet. Vid sväljning stängs stämbanden, området ovanför stämbanden tippas framåt och struplocket faller ned och täcker ingången till struphuvudet.

Struphuvudet delas in i tre delar:
Supraglottis området ovanför stämbanden
Glottis området mellan stämbanden, betyder ljudspringa
Subglottis området under stämbanden
 
2008  drabbades 157 män och 21 kvinnor i Sverige av struphuvudcancer.
upp

Vilka symptom kan tyda på stämbandscancer

  • Heshet som varar mer än 3 veckor
  • Smärta vid sväljning

 
Hur ställer man diagnosen

När vävnaden i struphuvudet påverkas av en cancertumör ändras vävnadens förmåga att alstra ljud, varför rösten förändras och man blir hes. Heshet kommer oftast av en förkylning men om man har varit hes mer än tre veckor bör man låta undersöka sig av en specialist. Man bör också söka doktor om man har värk i halsen, som inte släpper, smärtor vid sväljning eller om man upptäcker en knöl på halsen.

Öron-, näs och hals (ÖNH) läkaren undersöker struphuvudet genom att i första hand titta, antingen genom att synliggöra insidan av struphuvudet med en spegel eller genom att titta genom ett optiskt instrument - ett så kallat fiberlaryngoskop.                    
Därefter undersöks även halsen genom att läkaren med händerna känner efter förstorade lymfkörtlar. Om läkaren ser att slemhinnan inte är normal föreslår han/hon en undersökning (mikrolaryngoscopi) som sker efter nedsövning. Det är då möjligt att undersöka slemhinnan noggrannare och även ta ett vävnadsprov. Efter cirka 10 dagar kommer svaret från vävnadslaboratoriet (patologiska kliniken) och läkaren meddelar patienten om resultatet. Om provet visar förekomst av cancerväxt behöver ofta kompletterande undersökningar göras, till exempel röntgen av struphuvud och bröstkorg.

När alla undersökningar är klara och cancersjukdomen är stadieindelad (se nedan) deltar man som patient i en ”tumörrond”. Flera olika specialister som onkolog, öron-, näs och hals kirurg, plastikkirurg, käkkirurg, foniater (läkare specialiserad på röst och tal problem), kurator och tandhygienist deltar i denna rond. Ibland visas en videoupptagning av utseendet på tumören. Som regel har röntgenundersökningarna visats för läkarna före ronden av röntgenspecialister. De vävnadsprover som tagits från tumören granskas också alltid av onkologer och öron-, näs och hals kirurger tillsammans med en erfaren vävnadsspecialist (patolog) före patientbesöket. En sjuksköterska tar hand om patienten före tumörronden. När patienten kommer in till ronden undersöks han/hon och får svara på eventuella frågor.

 
När patienten lämnat rondrummet sammanträder specialisterna och diskuterar möjliga behandlingsalternativ. Efter tumörronden träffar patienten den patientansvarige läkaren och föreslås den behandling man gemensamt kommit fram till är den för patienten mest lämpliga. Om mer än ett alternativ finns väljer patient tillsammans med läkaren det alternativ som är det mest fördelaktiga.
Om man är rökare skall man genast sluta då möjligheten att bli frisk avsevärt förbättras. Hjälp finns bland annat att få i form av ett ”antirök team”
upp

Stadieindelning
Behandlingen varierar beroende på hur stor och hur utbredd tumören är. De röntgenundersökningar som utföres är som regel en skiktröntgenundersökning (datortomografi) och ibland kompletteras utredningen med ultraljudundersökningar och cellprover från lymfkörtlar på halsen (finnålsbiopsier). Den sammanlagda informationen användes för att ”stadieindela tumören”. Stadieindelningen är ett internationellt system som tagits fram för att, bland annat kunna jämföra behandlingsresultat mellan olika sjukhus.

Stadium 1
 
Cancertumören är liten och begränsad till området där den uppkom och stämbanden har normal rörlighet. Beroende på var cancertumören uppkom skiljer man mellan

Supraglottis
Tumören engagerar endast ett delområde ovan stämbanden.

Glottis
Tumören engagerar endast ett delområde i stämband eller i stämbandsområdet.

Subglottis
Tumören engagerar endast ett delområde under stämbanden.

Stadium 2

Cancertumören är begränsad till området inom struphuvudet och har inte spridit sig till närliggande lymfkörtlar.

Supraglottis
Tumören engagerar fler än ett delområde ovan stämbanden. Stämbandsrörligheten är normal.

Glottis
Tumören engagerar förutom stämbanden antingen sub-eller supraglottis regionerna eller påverkar stämbandsrörligheten.

Subglottis
Tumören har växt upp på stämbanden.

Stadium 3

Tumören har inte spridit sig utanför struphuvudet och stämbandet är fixerat (orörligt)
Tumören har spridit sig till en lymfkörtel på samma sida av halsen som inte är större än 3 centimeter i diameter
 
Stadium 4

Tumören har spridit sig antingen till vävnad utanför struphuvudet
eller till mer än en lymfkörtel
eller till en  lymfkörtel som  är större än 3 centimeter i diameter
eller till andra delar av kroppen (t. ex. lungorna). 
upp

Hur behandlas struphuvudscancer

Behandlingsöversikt

  • Strålbehandling
  •  Kirurgiski
  • Cytostatika
  • Fotokemisk behandling

Strålbehandling

Strålningen som används är av en typ som man brukar kalla joniserande strålning. Den ges med en så kallad accelerator. Behandlingen ges antingen en eller två gånger dagligen vardagar under 5-7 veckor. Varje behandling varar inte mer än några minuter och under den tiden ligger patienten på ett behandlingsbord och är ensam i rummet men har kontakt med manöverrummet via TV-övervakning, ett högtalarsystem och en ringklocka. Varje besök på strålbehandlingsavdelningen tar cirka 15 – 20 minuter.

Den exakta uppläggningen beslutas av strålbehandlingsspecialisterna som ibland har flera behandlingsprotokoll att välja mellan. I början av behandlingen mår man ofta bra och kan bo hemma eller på patienthotell. Senare kan sveda och värk ibland kräva inläggning på onkologiska kliniken.

Cancerceller är känsligare för strålbehandling än normala celler. Dosen är anpassad så att cancercellerna skall dö och normala celler klara sig. Även de normala vävnaderna blir dock påverkade och ger upphov till  bieffekter (smärta vid sväljning, svullnad i svalget, torrhetskänsla, värk etc), men dessa är vanligen övergående. Ibland kan bestående besvär uppstå efter behandlingen och dessa inträffar oftare om tumören är stor eller har spridit sig till lymfkörtlar. För många patienter är enbart strålbehandling det bästa behandlingsalternativet.

Kirurgi

Om cancertumören som engagerar en del av ett stämband är liten och väl avgränsad kan kirurgi vara ett alternativ till strålbehandling. Viss risk finns att för rösten påverkas ngt mer än vid strålbehandling. Ju större tumör desto större del av stämbandet måste opereras bort och desto större påverkan på rösten. Din läkare kommer att informera Dig om hur rösten påverkas.

Vid stora cancertumörer som växer in i struphuvudets broskskelett eller när en strålbehandlad tumör återkommer kan laryngectomi vara den lämpligaste behandlingen. Då avlägsnas hela struphuvudet och luftstrupen sys fram på halsen strax ovanför bröstbenet. Detta innebär att stämbanden och den naturliga röstkällan inte längre finns kvar. I samband med operationen inopereras en liten ventil som kan leda luft från luftstrupen in till matstrupen och svalget. Genom detta kan man prata med något som liknar en rapröst.

Om cancertumören har spridit sig till lymfkörtlar på halsen utförs en neckdissection eller halslymkörtelutrymning. Alla operationer utföres i fullnarkos (nedsövning).

Cytostatika

Tumören angripes av mediciner som injiceras direkt i blodet. Denna behandling användes inte så ofta och bara i speciella situationer vid behandling av struphuvudscancer.
upp

Fotokemi

Ett läkemedel insprutas i en ven i armbågsvecket. Ibland kan man känna en snabbt övergående sveda i armbågsvecket efter injektionen. Man väntar sedan 2-6 dagar. Under denna tid försvinner en stor del av läkemedlet från kroppens normala vävnader medan tumören kvarhåller läkemedlet. Efter vänteperioden belyses tumören med ett speciellt laserljus som aktiverar läkemedlet i tumören så att ljusenergi överföres till i kroppen vanligt förekommande syre (triplett form), så att syre i tumören kortvarigt överföres till singlet syre som är mycket giftigt och som dödar cancercellerna.

Behandlingen skonar ”skelettet” i de mjuka vävnaderna (kollagena fibriller) vilket ger en läkning med minimal ärrbildning. Metoden kan avvändas för att behandla små tumörer när vanlig strålbehandling misslyckats, för unga patienter när man vill undvika vanlig strålbehandling och för tumörer som inte är särskilt känsliga för vanlig strålbehandling. Den enda bieffekten är att man blir överkänslig för ljus, och särskilt solljus under 3-6 veckor beroende på läkemedel. Man får låna en ljusmätare för att själv kunna öka sin exponering för ljus enligt en enkel tabell.

Val av terapi

Enligt översikten ovan finns ofta flera möjliga sätt att behandla en stämbandscancer. Valet av behandling beror på tumörens stadium och var den växer samt en allmänmedicinsk bedömning om patienten kan klara av alla moment. Vid tidiga stadier ges ofta strålbehandling som standardbehandling.

Stadium I
Supraglottis Glottis Subglottis
Strålbehandling Strålbehandling Strålbehandling
Kirurgi
Fotokemi

upp


Sid-funktioner och -information

Sidan granskades den 15 januari 2015

Innehållsansvarig: Christer Nilsson

Centrum för huvud- och halsonkologi logga