Målområde - Jämlikt och jämställt
I det övergripande målet Jämlikt och jämställt ska Region Örebro län arbeta för att minska ojämlikheter i hälsa och erbjuda likvärdig vård, service och tjänster. Vi ska vara inkluderande, öppna för mångfald och motverka diskriminering och våld. Jämlika och jämställda arbetsplatser är även en förutsättning för att klara vårt behov av arbetskraft i framtiden.
Flera verksamheter har genomfört åtgärder för att främja inkludering och tillgänglighet, exempelvis förbättrad trafikmiljö för personer med funktionsnedsättning samt utbildningar i normmedvetenhet. Arbetet med tillgänglig och normmedveten kommunikation har också utvecklats genom riktlinjer, utbildningar och förbättrad uppföljning av digitala kanaler.
Inom området våld har rutiner för tidig upptäckt och samverkan stärkts, särskilt kring våld i nära relationer och hedersrelaterat våld.
Flera verksamheter har stärkt barns och ungas delaktighet, genom mer systematiska arbetssätt och modeller för dialog.
När det gäller arbetsmiljö visar resultaten på behov av fortsatt utveckling inom ledarskap, jämställdhet och långsiktig kompetensförsörjning, trots vissa framsteg inom breddad rekrytering.
Sammantaget pekar arbetet framåt mot behov av mer systematik, långsiktighet och kunskapsbaserad styrning inom samtliga områden.
Några exempel på genomförda insatser, slutsatser och fortsatt hantering
- Epidemiologiska underlag har använts som stöd i prioriteringar och utvecklingsarbete, bland annat genom befolknings- och elevundersökningar och analyser av bestämningsfaktorer ur jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv.
- Insatser för att öka hälsolitteraciteten för personer med migrationsbakgrund har varit ett tydligt utvecklingsområde.
Slutsatser och fortsatt hantering
- Det övergripande nationella folkhälsomålet – att utjämna de påverkbara skillnaderna i hälsa inom en generation – kräver fortsatt utveckling av riktade insatser.
- För att vända de bestående skillnaderna krävs en datadriven och kunskapsbaserad styrning där epidemiologiska analyser systematiskt används för prioritering, resursfördelning och uppföljning.
- Arbetet med hälsokommunikation behöver få långsiktiga förutsättningar och integreras i ordinarie verksamhet.
- Åtgärder för personer med funktionsnedsättning har genomförts -till exempel tillgänglig trafikmiljö, hållplatsanpassningar, utvecklade serviceresor och vårdnära samordning.
- Verksamheterna har genomfört utbildningar för ökad normmedvetenhet och inkludering, där regionens hbtqi-diplomering är ett gott exempel.
Slutsatser och fortsatt hantering
- Det finns fortsatt behov av kunskapshöjning, likvärdig tillämpning och förbättrad dialog med brukarorganisationer.
- Delaktighet återkommer som utvecklingsområde och behöver hanteras mer samlat och systematiskt.
- För att säkerställa likvärdiga möten och ökad delaktighet behövs ett gemensamt bemötandestöd och personcentrerade arbetssätt i vårdmöten.
- Klagomålsdata och uppföljningsresultat behöver kopplas direkt till förbättringsarbetet i verksamheterna.
- Utbildnings- och stödinsatser för tillgänglig kommunikation har genomförts och tillgänglighetsfrågor finns med i redaktörs- och kommunikatörsstöd.
- Arbetet med bildbank och bildmanér har utvecklats genom styrande riktlinjer och kompletteringar av bildmaterial.
- Uppföljning av webbplatser har stärkts genom nya verktyg för att åtgärda brister i tillgänglighet.
Slutsatser och fortsatt hantering
- Arbetet med tillgänglig och normmedveten kommunikation kommer att fortsätta, så att regionen i text och bild uttrycker organisationens värderingar och visar hur normer kan breddas.
- Rutiner för tidig upptäckt av våld och samverkansstrukturer inom området har stärkts under programperioden.
- Arbetet mot våld i nära relation och hedersrelaterat våld har fortsatt genom samverkan, reviderade rutiner, utbildningsinsatser och tidig upptäckt.
Slutsatser och fortsatt hantering
- Trygghetsfrämjande och förebyggande arbete behöver vara kontinuerligt och integrerat i arbetsmiljöarbetet.
- Ekonomiska förutsättningar har påverkat omfattningen av utbildningsinsatser, vilket synliggjort behovet av kontinuerlig kompetens- och metodutveckling och en struktur för att hålla kompetensen levande.
- Flera förvaltningar har genomfört barnkonsekvensanalyser.
- En regionövergripande modell för dialog med barn och unga är utvecklad.
- Delaktighetsfrämjande arbetssätt är införda i flera verksamheter.
Slutsatser och fortsatt hantering
- Arbetet med barns och ungas inflytande och delaktighet är stärkt under programperioden. Arbetet har gått från enskilda initiativ till mer systematiska strukturer.
- Samtliga år visar på en tydlig förstärkning av metoder, rutiner och arbetssätt som syftar till att ge barn och unga större möjlighet att påverka frågor som berör dem.
- Arbete med breddad rekrytering har skett inom vissa områden, såsom vårdnära service och genom stöd till utlandsutbildad personal.
Slutsatser och fortsatt hantering
- Hållbart medarbetarengagemang (HME) indikerar fortsatt behov av utveckling inom styrning och ledarskap.
- Uppföljningen av Jämställdhetsindex (Jämix) understryker behovet av fortsatt arbete med jämställda villkor, karriärmöjligheter och en långsiktigt hållbar arbetsmiljö.
- Arbetet med breddad rekrytering har begränsats av anställningsstopp och minskade beställningar.
För en långsiktig kompetensförsörjning behöver vi fortsätta att arbeta för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla våra ledare och medarbetare.
Hade du nytta av innehållet på denna sida?
Hur kan vi göra sidan bättre?
Tack för din återkoppling!
Senast uppdaterad: den 29 april 2026