Den här webbplatsen använder kakor (cookies). Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Vanliga frågor och svar om stängningen av förlossningen i Karlskoga

Förlossningsavdelningen på Karlskoga lasarett stängde den 15 juni 2019. Beslutet att stänga tog verksamhetschefen för kvinnokliniken med anledning av att det inte gick att garantera patientsäkerheten för det akut sjuka nyfödda barnet.

Beslutet att stänga förlossningsavdelningen i Karlskoga har väckt många frågor och funderingar. Vi har här samlat några av de vanligast förekommande frågorna och besvarat dem.

Är det BB eller förlossningen i Karlskoga som ska stängas? Vad är skillnaden?

Det är förlossningen i Karlskoga som stänger. Förlossningen är där man föder sitt barn och BB är eftervårdsavdelningen dit man kommer när barnet är fött. Där kan man få vara lite olika lång tid beroende på vilka behov som finns. BB i Karlskoga kommer att vara kvar, så en del mammor kan komma att vårdas där efter förlossningen.

Kan verksamhetschefen runda politikerna och regionledningen och själv ta ett sådant här beslut?

Det är verksamhetschefen som ansvar för patientsäkerheten enligt lag, så ja, verksamhetschefen kan stänga en avdelning på grund av bristande patientsäkerhet. Det är verksamhetschefens skyldighet.

Hur kan man stänga utifrån ett IVO-ärende?

Riskerna med att ha en förlossningsavdelning på ett sjukhus som saknar neonatalavdelning har varit kända sedan länge. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har granskat ett allvarligt fall under en längre tid och gett kvinnokliniken i uppdrag att vidta åtgärder för att säkra att alla akut sjuka nyfödda barn kan få neonatalvård direkt i anslutning till förlossningen. Ytterligare ett allvarligt fall håller på att utredas. IVO har begärt tre kompletteringar runt den första händelsen och har gjort två inspektioner, men är inte nöjda. IVO har med anledning av detta beslutat att öppna ett så kallat ”egeninitierat tillsynsärende” för att granska förlossningsverksamheten i Karlskoga i sin helhet. IVO menar att det finns så allvarliga brister i patientsäkerheten för de nyfödda barnen att det är motiverat. Parallellt har Svenska Neonatalföreningen tydligt uttalat sig emot att det bedrivs förlossningsvård på enheter där man inte har tillgång till neonatologisk vård dygnet runt årets alla dagar.

Är det de minskade resurserna på anestesi- och intensivvårdskliniken som har lett fram till det här?

Nej, tidigare var det anestesiläkare som ansvarade för den första tiden för akut sjuka nyfödda barn på Karlskoga lasarett, till dess att neonatalläkare kom på plats från Örebro. Men anestesiläkare och anestesisjuksköterskor har inte den formella utbildningen som en neonatolog har och kan inte ersätta en neonatolog. Specialister inom neonatologi har den bästa kompetensen för att vårda akut sjuka nyfödda barn.

Varför kan man helt enkelt inte anställa en neonatalläkare på Karlskoga lasarett?

Neonatalläkare är en stor bristvara i landet. Sen räcker det heller inte med enbart en läkare. Det är ett erfaret neonatologiskt team med specialistutbildning, som behöver vara på plats dygnet runt, och en neonatalavdelning som behövs för att vårda nyfödda sjuka barn på bästa sätt. Den kompetensen och de resurserna är i dagsläget inte möjligt att bygga upp på Karlskoga lasarett.

Varför är avsaknaden av neonatal vård på Karlskoga lasarett ett problem nu? Det har ju gått bra tidigare med transport till USÖ?

Vi har vetat länge att det är en brist att inte ha tillgång till neonatologisk kompetens. Det sista inspelet är den IVO-inspektion som är aktuell där IVO tydligt uttalar att det finns risker och vi inte bedriver en jämlik och patientsäker vård för de nyfödda barnen i vår region. Riskerna har påtalats tidigare, men nu måste vi som vårdgivare agera och ta konsekvenserna av bristerna i patientsäkerheten.

Det finns ju exempel på svårt sjuka barn som fötts i Karlskoga och ändå överlevt, varför måste man då stänga?

Det stämmer att avdelning Q under många år har hanterat alla möjliga olika komplikationer som uppstått i Karlskoga. Tyvärr kan man inte utvärdera sjukvården bara genom att konstatera att patienten överlevde utan man måste fråga sig om patienten fick vård som svarar upp till de krav som hälso- och sjukvårdslagen ställer. Om man bedömer att patienten utsattes för en risk för vårdskada så är det bristande patientsäkerhet även om patienten i slutänden överlevde.

Varför måste barnen hämtas av ett specialtränat team, varför kan inte personalen i Karlskoga transportera barnen?

Barn med lindrigare tillstånd transporteras redan idag av avdelning Q’s barnmorskor. Nyfödda sjuka barn har oftast andningsproblem vilket kan vara livshotande om man inte hanterar barnen rätt. Att transportera en svårt sjuk patient kräver stor erfarenhet. Skulle patienten försämras under transport så finns inte sjukhusets resurser till hands för att hjälpa patienten. Därför måste en erfaren specialist bedöma en nyfödd patient före transport och finnas tillhands under hela transporten. Barn som sviktar i andning och andra livsviktiga funktioner behöver också mycket teknikkrävande hjälp som endast neonatalpersonal är utbildad på (CPAP, respirator, sprutpumpar etc.)

Det finns exempel på svårt sjuka barn som fötts på USÖ och som ha blivit transporterade till andra sjukhus. Behöver USÖ också stänga förlossningen då?

Alla sjuka nyfödda barn har rätt till bästa möjliga kompetens, dvs neonatologisk specialistsjukvård. Det finns ingen neonatalvård på Karlskoga lasarett, vilket är orsaken till de patientsäkerhetsrisker som finns i vården av de akut sjuka nyfödda barnen. I takt med att kraven på patientsäkerhet hela tiden ökar liksom de medicinska behandlingsmöjligheterna, uppfyller förlossningen i Karlskoga inte längre hälso- och sjukvårdslagens krav på en god och jämlik vård för de akut sjuka nyfödda barnen på Karlskoga lasarett. Anledningen till att enstaka nyfödda sjuka barn överförs från USÖ till annat sjukhus är att vid vissa specifika sällsynta sjukdomstillstånd, som drabbar nyfödda barn, är behandlingen centraliserad till några få sjukhus i Sverige.

Blir inte förlossningen i Örebro överbelastad nu?

Förlossningsavdelningen på Universitetssjukhuset Örebro är en medelstor förlossning i jämförelse med andra förlossningar i landet. Bemanningen och antalet förlossningssalar är tillräckliga för att ta emot förlossningarna från Karlskoga. Inför sommaren har nio nya barnmorskor börjat arbeta på kvinnokliniken på USÖ. Beläggningen på förlossningen är alltid varierande. Ibland är det många där som ska föda barn, ibland färre. Men förlossningen på USÖ har god kapacitet att ta emot de kvinnor som kommer från västra länsdelen.

Hur många ska nu bli nekade att föda i Örebro och blir skickade vidare?

I mycket sällsynta fall kan det hända att de flesta förlossningsavdelningar behöver hänvisa patienter till en annan förlossningsavdelning. Förlossningen på USÖ tar emot fler utomlänspatienter än vad som hänvisas till en annan förlossningsavdelning.

Vad betyder det för patientsäkerheten för mammorna när de måste åka till Örebro och föda?

Alla blivande mammor rekommenderas att ta kontakt med en förlossningsavdelning när de bedömer att förlossningen har startat. Vid den kontakten ges råd och stöd och en bedömning av när man behöver åka till sjukhuset. Det avstånd man har till sjukhuset vägs också in i de råd som ges. Vårt län är relativt litet med korta avstånd. Vi har lika långa avstånd till USÖ från den västra som till den södra och norra delen av länet. I exempelvis Dalarna och Värmland kan man behöva åka 20-25 mil till en förlossningsavdelning. Om man redan tidigare under graviditeten är orolig för en snabb förlossning och att inte hinna fram till sjukhuset bör man ta upp det med barnmorskan på barnmorskemottagningen för att få vidare hjälp. Om man trots gjord planering befarar att inte hinna fram till förlossningsavdelningen innan barnet föds rekommenderas man att tillkalla ambulans.

När nu beslut tas att förlossningen ska stänga i Karlskoga, innebär det att hela sjukhuset är hotat av nedläggning och att det blir en stor vårdcentral istället?

Karlskoga lasarett kommer att finnas kvar och utvecklas. Det finns en stor politisk enighet om det. Även om vi inte kan leva upp till patientsäkerhetskraven vad gäller barnen vid förlossning, så är Karlskoga lasarett ett välfungerande sjukhus. Det här beslutet togs med anledning av patientsäkerheten för akut sjuka nyfödda barn. Alla tre sjukhus i länet behövs och de är beroende av varandra – men det kan inte se ut som det alltid har gjort. Sjukhusen utvecklas och förändras över tid.

Hur ofta är det som ett barn mår dåligt i samband med förlossningen i Karlskoga – alla riskförlossningar sker ju i Örebro?

Förlossningsenheten i Karlskoga har tagit hand om gravida kvinnor med förväntat okomplicerad förlossning från vecka 36. Även om en förlossning förväntas bli okomplicerad förekommer alltid risker. Under 2018 har 6,1 procent av barnen födda från vecka 36 + 0 på förlossningen i Karlskoga behövt överflyttas till neonatalavdelningen på USÖ, av dessa var hälften av barnen så sjuka att neonatolog från USÖ måste tillkallas urakut och barnet sedan flyttas till USÖ. Detta fördröjer livsviktiga insatser och är därför inte patientsäkert. Detta betyder inte att alla dessa barn är "skadade" utan att de behöver USÖ:s resurser för att må bra och få den vård de behöver. Under samma tid överfördes 4,3 procent av barnen födda från vecka 36 + 0 från förlossningen i Örebro till neonatalavdelningen på USÖ. Statistiken från USÖ är korrigerad för de mödrar som på grund av olika sjukdomstillstånd eller graviditetskomplikationer har hänvisats att föda i Örebro på grund av identifierade risker för barnet, dessa är alltså inte medräknade. Om mödrar med identifierad risk för barnet räknas med, är andelen barn födda från vecka 36 + 0 i Örebro som behövt överföras till neonatalavdelningen 4,9 procent.

Mammorna är mer nöjda att föda barn i Karlskoga än i Örebro enligt kundnöjdhetsenkäter, betyder inte det något?

Det är svårt att jämföra hur nöjda mammor är mellan två sjukhus som har olika patientsammansättningar. I Karlskoga föder bara friska mammor. På USÖ föder också alla länets sjuka mammor eller mammor i riskzon. Trots detta är nöjdheten hos mammorna väldigt lika. Karlskoga är väl känt som en förlossningsavdelning med hög trivsel i omvårdnaden. Omvårdanden är en del i förlossningen, men patientsäkerheten handlar också om vården av det nyfödda barnet. Med de förutsättningar som finns är det inte möjligt att fortsätta med förlossningsverksamheten i Karlskoga utan att äventyra patientsäkerheten för barnen.

Hur blir det för personalen som arbetar på avdelning Q, där förlossningen ingår, i Karlskoga?

All annan verksamhet på kvinnokliniken i Karlskoga kommer att fortsätta. Varken kvinnomottagningen, ultraljudsmottagningen, specialistmödravården eller den gynekologiska operationsverksamheten i Karlskoga berörs av beslutet. All personal på avdelning Q behövs på sin ordinarie arbetsplats även efter sommaren.

Tänker man inte alls på vad personalen vill?

Region Örebro läns uppdrag som vårdgivare är att ge våra medborgare god och säker vård. Vi måste sätta patienternas säkerhet först, i det här fallet de nyfödda barnen. Som vid alla andra verksamhetsförändringar ska vi göra vårt bästa för att det ska bli bra för personalen i den här förändringen.

Vad är Inspektionen för vård och omsorg, IVO?

IVO ansvarar för tillsyn över hälso- och sjukvård, hälso- och sjukvårdspersonal, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I IVO:s tillsynsuppdrag ingår bland annat handläggning av anmälningar (lex Maria och lex Sara), klagomål från enskilda och egeninitierad tillsyn. Den egeninitierade tillsynen, är antingen planerade eller genomförs på förekommen anledning. Med en riskbaserad tillsyn inriktas IVO:s tillsynsverksamhet mot de verksamheter som är mest angelägna att granska. Syftet med IVO: s tillsyner är att bidra till en säker vård och omsorg av god kvalitet och arbeta på ett sådant sätt som bäst gagnar vård- och omsorgstagarna.


 


Sid-funktioner och -information

Sidan granskades den 27 juni 2019

Innehållsansvarig: Gill Kullberg

Publicerad av Johanna Berglund