Den här webbplatsen använder kakor (cookies). Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Miljövänliga benproteser testas på Universitetssjukhuset Örebro

3D-printade proteser i miljövänligt material testas på ortopedteknik vid Universitetssjukhuset Örebro. ”Det här är en unik händelse”, säger Liselotte Hermansson, adjungerad professor i arbetsterapi.

Även om det känns ovant är skillnaden inte så stor för patienten när hon tar de första stegen med den miljövänliga benprotesen. Hon går långsamt fram och tillbaka i träningslokalen på ortopedteknik på USÖ.

Martin Wallin, ortopedingenjör och Liselotte Hermansson, adjungerad professor i arbetsterapi följer intresserat varje steg. I tre år har de deltagit i forskningsprojektet Ampoform, som syftar till att ta fram miljövänligare material och tillverkningsmetoder för proteser. Inom projektet har man tagit fram det nya materialet och USÖ står för provningen.

- Vi representerar slutanvändarna och står för den kliniska erfarenheten. Vi vet vad som krävs av materialet ur patientens synvinkel, säger Martin Wallin.

Tillverkningen sker med hjälp av 3D-skrivare

Patienten har haft benprotes i snart 50 år. I hennes nuvarande protes består hylsan som sitter över benstumpen av härdplast, nylon, glasfiber och kolfiber. Materialet är inte så miljövänligt, varken ur tillverkningssynpunkt eller för den som arbetar med att ta fram och justera materialet.

Den nya hylsan består av ett material där nano-cellulosa, det vill säga träfiber, binder ihop plasten. När Martin Wallin bearbetar protesen luktar det trä, berättar han. Tillverkningen görs med hjälp av en 3D-skrivare, en metod som ännu är på försöksstadiet inom ortopedtekniken.

- Det här är en unik händelse. Materialet är nytt. Tillverkningsmetoden är känd, men tillämpas än så länge i liten omfattning inom ortopedtekniken. Kombinationen har aldrig testats tidigare, säger Liselotte Hermansson.

När kan protesen börja användas i vården?

- Först måste materialet och metoden optimeras och nå standard för hållfasthet. Vi behöver ha tillgång till en 3D-skrivare och mjukvaran behöver bli mer användarvänlig. Annars handlar allt om hur stort intresset är. Den kan finnas på marknaden inom några år, säger Martin Wallin.

Forskningsprojektet Ampoform drivs av Reserch Institutes of Sweden, Rise. Ortopedteknik i Region Örebro län, Embreis (en leverantör av proteskomponenter), och Stora Enso deltar i projektet. Finansiärer är Vinnova.

Foto: Lars-Göran Jansson/ Region Örebro län


Sid-funktioner och -information

Sidan granskades den 16 mars 2020

Innehållsansvarig: Liselotte Hermansson

Publicerad av Johanna Berglund