Odontologiska forskningsenheten - Folktandvården
Forskning, utveckling och utbildning är en förutsättning för att Folktandvården skall kunna ge ett effektivt och högkvalitativt omhändertagande inom såväl allmän- som specialisttandvård.
Den odontologiska forskningsenheten skall verka för en aktiv och stimulerande forskningsmiljö med goda och breda nätverkskontakter.
Flera av enhetens projekt kännetecknas av ett tvärdisciplinärt perspektiv. Genom de forskningsaktiva medarbetarna har vi ett stort kontaktnät och samarbetar såväl med andra enheter inom Region Örebro län som med andra regioner och universitetsinstitutioner.
Vikten av närheten mellan forskning och klinik liksom värdet av att skapa en stabil och kreativ forskningsmiljö inom Folktandvården, betonas ytterligare i Folktandvårdens forskningsstrategi och verksamhetsplan.
Forskningsenhetens arbetsuppgifter
Vi ska stödja och uppmuntra pågående forskning och värna samverkan i etablerade och nya nätverk lokalt, regionalt, nationellt och internationellt
- Bredda forskningen och skapa ”vi-känsla” genom ökad vetenskaplig aktivitet och delaktighet, genom att erbjuda forskningsseminarier och forskningsförberedande utbildning samt att stimulera fler medarbetare till forskarutbildning.
- Utgöra en kunskapsorganisation och att mer etablerade forskare bistår med handledning för nyrekryterade forskningskollegor.
- Bistå med råd och praktiskt stöd när det gäller att söka pengar, formulera ansökan till etisk kommitté eller utnyttja regiongemensamma forskningsresurser.
- Verka för en stärkt akademisk anknytning till Institutionen för hälsovetenskap och medicin vid Örebro universitet.
- Bistå med administration av Forskningskommittén samt övriga resurser som tillfaller forskningen inom Folktandvården.
Du kan läsa mer om våra forskningsprojekt i Region Örebro läns projektdatabas (Researchweb). Där kan du söka på ämnesområde eller som fritext.
Här finns några exempel på aktuella pågående forskningsprojekt i Folktandvården:
Behandling av enkelsidigt korsbett i växelbettet; Studier med avseende på behandlingseffekter, patientperspektiv och kostnadseffektivitet. En randomiserad kontrollerad studie.
Sammanfattning
Suturvidgare och quad-helix är två väl etablerade apparaturer inom tandvården för behandling av korsbett. Studien syftar till att jämföra dessa två olika tandställningar hos individer i tidiga växelbettet utifrån bl.a. behandlingseffekter av mjukvävnaden extraoralt men också dentala och skeletala effekter. Analysera barnets perspektiv vid dessa ortodontiska behandlingar och deras eventuella upplevelser av smärta och obehag samt göra en kostnadsminimeringsanalys.
Att jämföra dessa behandlingar med varandra är mycket sparsamt utfört tidigare och ingen randomiserad kontrollerad studie finns ännu publicerad. Ingen studie har heller utvärderat subjektiva upplevelser vid de två olika behandlingarna. Studien kommer att ge oss svar på vilken behandlingsmetod som är mest effektiv, utifrån kostnadseffektivitet och behandlingsresultat men kommer också att kunna sättas i relation till patientens upplevelser av behandlingen.
Doktorandprojekt - Stina Hansson, Avdelningen för ortodonti
En relativt vanlig bettavvikelse hos unga patienter som precis har fått sina framtänder i överkäken är att det blir trångt för lateralen, tand nummer två. Det mest förekommande sättet att hantera detta är att invänta att samtliga mjölktänder lossar och därefter eventuellt extrahera tänder och använda fast apparatur (räls) för att justera trångställningen.
Målet med detta forskningsprojekt är att studera om det är fördelaktigt att göra överkäken bredare i de fall där det är trångt för lateralen. Vidgningen ska göras innan tänderna kommer fram eller när de precis brutit igenom tandköttet. Behandlingen utgörs av en tandställning som heter suturvidgare och som limmas till mjölktänder och patienten får själv skruva på tandställningen. När tillräcklig plats finns får tandställningen sitta kvar till dess att tänderna i fronten har kommit fram och förhoppningsvis har kommit fram på ett bra sätt.
Hälften av patienterna i studien kommer att vidgas och den andra halvan får ingen behandling. Alla patienter kommer att följas i cirka fem år eller till dess alla mjölktänder tappats och de permanenta tänderna erupterat. Därefter bedöms om de behöver vidare behandling eller om resultatet är acceptabelt.
Projektet kommer ge svar på om det är fördelaktigt att vidga tidigt med avseende på behandlingsresultat, patientupplevelse samt kostnadseffektivitet.
Doktorand: Emil Östlund, specialisttandläkare Ortodonti
Huvudhandledare: Farhan Bazargani, Docent, specialisttandläkare Ortodonti.
Stöd till dig som forskar
Under rubriken "Infrastruktur och resurser för forskning" kan du läsa om det stöd som finns för dig som forskar. På den här sidan har vi listat forskningens hela utbud av stöd från A-Ö.
Om oss
Odontologiska forskningsenheten utgörs av en forskningschef, en forskningskoordinator samt doktorander och disputerade medarbetare med forskning som del av tjänst.
Forskningschef:
Carina Källestål
Forskningskoordinator:
Anna Bäck
Disputerade medarbetare:
Jir Barzangi, Odont Dr, Övertandläkare
Farhan Bazargani, Docent, Övertandläkare
Alf Eliasson, Odont Dr, Övertandläkare
Anette Fransson, Odont Dr, Övertandläkare
Annika Gustafsson, Odont Dr, Övertandläkare
Kartheyaene Jayaprakash Demirel, Odont Dr, Tandläkare
Alessandra Neves Guimaraes, Övertandläkare
Agneta Hasselkvist, Fil Dr, Övertandläkare
Carina Källestål, Docent, Övertandläkare
Katri Ståhlnacke, Dr Odont Vet, Tandhygienist
Björn Svenson, Docent, Övertandläkare
Doktorander:
Stina Hansson, Tandläkare
Jakob Jonsson Sjögren, Tandläkare
Niklas Landin, Tandläkare
Sara Olsson, Tandläkare
Besöksadress
Odontologiska forskningsenheten
Folktandvårdens specialisttandvård
Klostergatan 26
703 61 Örebro
Postadress
Odontologiska forskningsenheten
Folktandvårdens specialisttandvård
Box 1126
701 11 Örebro
Kalender
Kontakter
Telefon växel
E-post
Hade du nytta av innehållet på denna sida?
Senast uppdaterad: den 19 januari 2021