Kliniskt Forskningscentrum KFC

Tjänsteutbud

I AKPs lokaler pågår dagligen klinisk och administrativ verksamhet inom allt som rör kliniska prövningar/  studier oavsett om det är en akademisk eller företagsinitierad studie. Här kan man bl a få hjälp med: (hänvisa till sidan med infrastruktur)

·       Skriva/granska studieprotokoll

·       Ansökningar till Läkemedelsverket och Etikprövningsmyndigheten

·       Kostnadsberäkning av klinisk prövning

·       Avtal

·       Projektledning och koordinering

·       Uppstart av studie

·       Monitorering/kvalitetssäkring

·       Provtagning

·       Forskningssjukskötersketid

·       Utbildningar inom GCP (Good Clinical Practice) 

·       Feasabilitys/ studieförfrågningar

Såväl friska personer och personer med en diagnos/sjukdom kan vara studiedeltagare. Att delta i en klinisk studie är helt frivilligt och som studiedeltagare har man samma sekretesskydd som alla andra patienter i svensk sjukvård.

En klinisk prövning genomförs ofta som ett samarbete mellan ett läkemedelsbolag och läkare i sjukvården. En klinisk prövning kan vara flera olika saker; en undersökning av ett läkemedels effekter eller utvärdering av en behandling.

Att delta i en forskningsstudie är ett sätt att vara med att ta fram nya behandlingsmetoder, nya läkemedel och bidra forskningens utveckling. Du får även möjlighet att genomgå noggranna kontroller och hälsoundersökningar.

För att läsa mer om varför kliniska prövningar genomförs samt om fördelar och risker med att delta i en klinisk prövning, har LIF (branschorganisation för forskande läkemedelsföretag verksamma i Sverige) gjort en broschyr med information till studiedeltagare. Klicka här om du vill läsa broschyren om vad det innebär att vara studiedeltagare.

Vi rekryterar kontinuerligt nya studiedeltagare som vill delta i våra studier som bedrivs på AKP och inom RÖL. Här kan du läsa mer om hur du anmäler intresse för att vara med i studie och vilka studier vi rekryterar i för tillfället.

Vår uppgift är att stödja och underlätta forskning inom medicin och vårdvetenskap med det övergripande målet att stimulera till vetenskaplig produktion av hög kvalitet. Vi diskuterar gärna idéer, metoder eller möjligheter till handledning om du överväger en doktorandutbildning eller ett epidemiologiskt forskningsprojekt. Vi kan också stå till tjänst med rådgivning och stöd i olika faser av forskningsprojekt, till exempel med:

• Design och planering
     - Studieupplägg, etablering av forskningsdatabas, val av design och statistisk analys
• Design och studiestorlek
     - Rådgivning kring studieupplägg. Powerberäkning.
• Biostatistiska analyser
     - Enklare jämförelser på gruppnivå, deskriptiv statistik (förutsätter hög kvalitet och god struktur på datamaterialet). Rådgivning kring presentation av resultat. Kort hjälp till självhjälp inom SPSS.
     - Avancerade biostatistiska analyser som exempelvis multivariata regressioner, bortfallsanalyser och hantering av saknade värden.
• Tolkning av resultat och manusgranskning
• Rådgivning kring registeruttag, länkning av databaser, skapande av variabler och datarensning
• Frågor kring etikansökningar
• Idéer och data till projekt på grundutbildnings-, master- och doktorandnivå

Frågor och samarbete
Vi svarar gärna på specifika korta frågor över telefon, e-post, eller ansikte mot ansikte. Vid mer ingående stöd är deltar vi vanligen som medförfattare i forsknings- och publikationsprocessen. Vänligen kontakta oss så att vi kan diskutera hur vi kan hjälpa dig.

Programvara

Region Örebro län har tecknat ett nätverksavtal för statistikprogramvaran SPSS. Detta innebär att du som forskare vid Region Örebro län kan få tillgång till programmet på din arbetsplats. För hjälp med installation av SPSS kontakta IT. Alternativt kan de som har anknytning till Örebro universitet få SPSS därifrån.

I våra lokaler finns bokningsbara datorer med SPSS som landstingsanställda är välkomna att nyttja.

Socialstyrelsen

Vilken analys ska jag välja (UCLA)

BMJ Statistical notes

Svensk epidemiologisk förening

Svenska statistikerfrämjandet

Handbok om utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården

Powerberäkningar

Epi Info

Open Epi

PS: Power and Sample Size Calculation

Klinisk forskningsmetodik, epidemiologi och biostatistik, 7,5 högskolepoäng
Syftet med denna kurs är att ge en utökad introduktion till kliniska forskningsmetoder inom epidemiologi och biostatistik. Kursen omfattar grundläggande kunskaper om studiedesign, analys och tolkning av epidemiologiska studier. Vi går igenom sjukdomsmått, sambandsmått, vanliga typer av studiedesign (tvärsnitt, fall-kontroll och kohortstudier och till viss del randomiserade studier) samt systematiska fel (bias). Kursen omfattar basala statistiska metoder för medicinsk vetenskap samt vanliga typer av regressionsanalys såsom linjär, logistisk och Cox-regression. Undervisningen är baserad på föreläsningar, grupparbeten, och praktiska övningar i statistikprogrammet SPSS. Efter kursen förväntas studenterna kunna redogöra för några av epidemiologins bidrag till vetenskapen, beräkna och tolka mått på sjukdom och samband, förklara styrkor och svagheter med olika studiedesigner. Studenterna förväntas kunna redogöra för olika typer av systematiska fel och omsätta sin kunskap om epidemiologiska begrepp vid granskning av studier. De bör även kunna analysera studier med enklare studiedesign med relevant statistisk metodik. 

Examination sker genom skriftlig tentamen ett par veckor efter kursens slut. En omtentamen erbjuds efter det första examenstillfället.

Förslag på kurslitteratur:
Bland, M (2000) An introduction to Medical Statistics. Oxford: Oxford University Press.
Rothman, K (2002). Epidemiology: an Introduction. New York: Oxford University Press.
Campbell, Machin, & Walters (2007). Medical statistics, a textbook for the health Sciences. Chichester: Wiley & Sons.
Altman DG. (1991) Practical statistics for medical research, Chapman & Hall.
Björk J. (2011) Praktisk statistik för medicin och hälsa, Liber

Kursen ges på heltid under två schemabundna veckor på höstterminen och undervisningen sker både vid Örebro universitet och vid Universitetssjukhuset i Örebro. För uppdaterad information och schema se Örebro Universitets webbplats

Annan undervisning:
Enheten ansvarar också för undervisning och föreläser om epidemiologi och biostatistik inom andra kurser vid Örebro universitetssjukhus (USÖ), Region Örebro län (RÖL) och Örebro Universitet (ÖU). Exempel på kurser är grundutbildning av läkare och sjuksköterskor (ÖU), masterkurs inom ämnet Medicin (ÖU), kurs i vetenskaplig metod för ST-läkare (USÖ), uppdragskurs forskningsmetodik vid USÖ och Karlskoga lasarett samt kurs i Kliniska prövningar för prövningsteamet (USÖ).  Vi medverkar också som föreläsare på den Allmänvetenskapliga kursen i forskningsmetodik (för mer information besök Örebro Universitets webbplats).

(English version below)

På enheten för klinisk epidemiologi och biostatistik täcker forskningen flera områden inom epidemiologi och biostatistik men fokuserar till stor del på life-course studier, dvs studier som undersöker hur exponering för riskfaktorer under olika livsfaser kan påverka senare sjukdomsrisk. Forskningsprogrammet omfattar ett brett spektrum av sjukdomar, men har tyngdpunkten på kroniska sjukdomar som typ-2 diabetes, multipel skleros, cancer samt luftföroreningar och hälsoeffekter. Vi undersöker också nyare statistiska metoder såsom additativa modeller, multi-level modeller och semiparametrisk modellering i epidemiologiska studier.

Flera av de studier som bedrivs på enheten är baserade på datainsamling från enskilda individer, journaldata och/eller vävnadsprover, men huvuddelen av studierna utgår från information från register eller stora kohortstudier. De svenska hälso- och sjukvårdsregistren innehåller ett brett utbud av information om befolkningen; sjukdomar, medicinska behandlingar, graviditetsrelaterade faktorer, boende, arbetsliv och utbildning över flera generationer. Genom länkningar av dessa register finns möjligheter att besvara en oändlig mängd forskningsfrågor. Vi använder även brittiska kohortstudier där detaljerad information finns insamlad om tiotusentals barn som följts från fosterliv fram till vuxen ålder.

Ett tema som återkommer i många projekt är hur exponering för riskfaktorer tidigt i livet kan ha inflytande på neurologisk utveckling, metabolism och immunsystem och hur det i sin tur senare kan påverka risken för sjukdom. För vissa kroniska sjukdomar som typ-2 diabetes kan till exempel ärftliga komponenter i kombination med tidiga exponeringar vara de första faktorerna som i en lång kedja av händelser som tillsammans orsakar sjukdom. När vi undersöker den ackumulerade livstidsrisken för sjukdomar med miljö- och socioekonomiska kopplingar försöker vi också förstå hur kulturella och ekonomiska omständigheter kan översättas till biologiskt relevanta exponeringar.

Samarbeten
Vi samarbetar med kollegor från flera institutioner och kliniker knutna till universitetssjukhuset och universitetet i Örebro, exempelvis klinikerna för gastroenterologi och urologi. Utöver det har vi nära samarbete med institutioner vid Uppsala universitet, Stockholms universitet, University College London, Islands Universitetet, Harvard School of Public Health, Fudanuniversitetet och Shanghais center för förebyggande och kontroll av sjukdomar.

Research program
Our research is in a variety of areas of epidemiology and biostatistics, but is principally concerned with life-course research where exposures and characteristics - including intergenerational factors – are studied in relation to later chronic disease risk. The research programme comprises a wide spectrum of disease, but has focus on chronic diseases such as type 2 diabetes, cancer, immune-mediated diseases including multiple sclerosis, and air pollution and health outcomes. We also address to apply novel statistical methods such as additive model, multilevel model and semi-parametric modeling to epidemiological studies.

Although many of our studies include primary data collection from subjects, clinical records and through tissue sampling, we make particular use of material from registers and large cohort studies. The Swedish registers provide a wealth of information on all residents in the country that can be linked, including for disease, pregnancy, treatment, education, employment, housing, and across generations. Large-scale longitudinal cohort studies, such as the British birth cohort studies, provide detailed information from almost every life domain from conditions in utero, through childhood and in adulthood.

A theme that runs through many projects is how early-life exposures and circumstances influence function and disease risk in later life. For some chronic diseases, such as type 2 diabetes, inherited characteristics coupled with early life events are the first in a series of exposures throughout life that combine to cause disease. In diseases with environmental and social gradient, we believe that it is important to understand how cultural and material circumstances translate into biologically relevant exposures.   

Collaborations
We are involved in collaborative research with a variety of departments and clinics in Örebro as well as other institutions, including Karolinska Institutet, Uppsala University, Stockholm University, University College London, University of Iceland, Harvard University, Fudan University, and Shanghai Municipal Center for Disease Control and Prevention.

Transdisciplinary Prostate Cancer Partnership (ToPCaP)

Nutrition-Gut-Brain Interactions Research Centre 

International Centre for Lifecourse Studies

Direkt länk till Researchwebb

Scott Montgomery
Professor i klinisk medicinsk vetenskap och avdelningschef
Tel: +46 (0)19-602 62 10
E-post 

Cecilia Bergh
Epidemiolog (associerad)
E-post: 

Judith Brand
Epidemiologist
Tel: +46 (0)19-602 62 01
E-post: 

Ole Brus
Statistiker
Tel: +46 (0)19-602 62 30
E-post: [Ole Brus]

Yang Cao
Statistician
Tel: +46 (0)19-602 62 36
E-post: [Yang Cao]

Michael Carlberg
Statistician
E-post: [Michael Carlberg]

Katja Fall
Professor
Tel: +46 (0)19 602 62 31
E-post: [Katja Fall]

Ayako Hiyoshi
Epidemiolog
Tel: +46 (0)19-602 62 08
E-post: [Ayako Hiyoshi]

Marleen Lentjes (Maria)
Epidemiolog
E-post: [Maria Lentjes]

Anders Magnuson
Statistiker/Epidemiolog
Tel: +46 (0)19-602 62 09
E-post: [Anders Magnusson]

Snehal Patil
Epidemiolog
E-post: [Snehal Patil]

Ruzan Udumyan
Epidemiolog
Tel: +46 (0)19 602 62 22
E-post: [Ruzan Udumyan]

Anders Wirén
Bioinformatician
Tel: +46 (0)19 602 13 63
E-post: [Anders Wirén]

Yin Xu
Epidemiologist
E-post: [Yin Xu]

Miguel Garcia-Argibay
Biostatistik/Genetisk analys
E-post: Miguel Garcia-Argibay

Ni som forskar är välkomna att kontakta KFL om resursstöd när det är lämpligast för er ur studiesynpunkt. För vår planering av genomförande av olika projekt är det dock viktigt med en så tidig kontakt som möjligt innan önskad projektstart. Vid ansökan om resursstöd från KFL behöver vi en kort beskrivning av din frågeställning, vilka prover som ska analyseras och tänkt metodval. Ansökningsblankett till Kliniskt forskningslaboratorium hittar du i högra spalten. Som komplement till din ansökan kan Du bifoga ett forskningsprogram och/eller ansökan till Etikprövningsnämnden. Om proverna ska hanteras enligt ett visst studieprotokoll bifogas även det.

För er som vill låta en student utföra delar av ett självständigt arbete här på KFL finns möjlighet att söka resursstöd för vår handledning, t.ex. i upplärning inom specifika laborativa metoder eller hjälp med planering och genomförande. För resursstöd gällande studenter finns en särskild blankett.

Vi debiterar för den tid som åtgår i projektet samt för driftkostnader, se Debitering. Mindre pilotprojekt kan initialt bekostas av KFL.

Debitering
Projekt som genomförs vid Kliniskt forskningslaboratorium USÖ debiteras efter avslutat arbete alternativt efter terminsavslut. Det vi debiterar för är reagens- och materialkostnader knutna till projektet samt tid.

Tid som debiteras är:

• möten inom projektet
• laborativt arbete inklusive resultatbearbetning
  
  

Eventuell tid för att skriva text till manus och amusarbete debiteras inte.
Inför din ansökan om forskningsanslag kan vi hjälpa dig med kostnadskalkyler för driftmedel.

Kliniskt forskningslaboratorium (KFL) är verksamt i forskningsavdelningen
Campus USÖ. Lokalerna är anpassade för att ge möjlighet till en bred laborativ verksamhet med tjänster inom olika forskningsområden. Den befintliga utrustningen är tillgänglig för den kliniska forskningen i Region Örebro län.

Det finns möjlighet för er som forskar att utföra laborativt arbete själv och boka utrustning för analyser. Finns behov av resursstöd  inom projektet erbjuder vi det.
 

Avdelningschef
Elisabet Tina
Telefon:019-602 66 67
E-post: Elisabet Tina

Biobanksansvarig Örebro biobank
Maria Svensson
Telefon:019-602 13 33
E-post: Maria Svensson

Biobanksamordnare
Karin Johansson
Telefon:019-602 17 84
E-post: Karin Johansson

Provservice-/studiekoordinator 
Kerstin Malm (Region Örebro län)
Telefon: 019-602 66 24
E-post: Kerstin Malm

Provservice-/studiekoordinator Instutionen Medicinska vetenskaper, Örebro universitet

Isak Demirel (Örebro universitet)

SIB-ansvarig, Nationell koordinator vätskebaserad cytologibiobankning
Pernilla Karlefors
Telefon: 019-602 76 56
E-post: Pernilla Karlefors

Frysansvarig
Kristina Svensson
Telefon: 019-602 10 13

E-post: Örebro biobank

Postadress:
Örebro Biobank
Kliniskt forskningscentrum
Campus USÖ, X-huset
Universitetssjukhuset Örebro
701 85 Örebro

Besöksadress
Örebro Biobank
Kliniskt forskningscentrum
Campus USÖ, X-huset
Södra Grevrosengatan 42A, 4 tr