Den här informationen vänder sig till dig som är vårdnadshavare till barn med ADHD. Här förklarar läkaren vad medicinsk behandling innebär, vilka effekter man kan förvänta sig och vilka risker och biverkningar som finns.
Det här avsnittet är för er som vill veta mer om centralstimulerande läkemedel. Det är den vanligaste preparatgruppen vid adhd.
Centralstimulantia är förstahandsval för de flesta barn och unga. Det beror på att effekten oftast märks relativt snabbt och det finns mycket forskning kring dessa preparat.
Det finns tre godkända substanser i Sverige: metylfenidat, lisdexamfetamin och dexamfetamin. De är besläktade men inte identiska, och de skiljer sig åt i hur länge effekten varar och hur de tas.
Vad ni kan förvänta er
De flesta familjer märker effekten ganska snabbt, ofta redan första dagarna. Det betyder också att utvärdering kan göras relativt fort. Om vi inte ser någon effekt alls efter att vi hittat en rimlig dos, är det ett tecken på att vi ska prova ett annat preparat.
Om effekten är god men biverkningarna besvärar, justerar vi dos eller byter beredningsform innan vi byter substans. Det finns ofta utrymme att förbättra balansen mellan effekt och biverkningar utan att byta helt.
Metylfenidat är det vanligaste och mest använda preparatet vid adhd – och oftast det vi börjar med. Det finns under flera produktnamn: Concerta, Ritalin, Equasym och Medikinet är de vanligaste.
Det som skiljer namnen åt är inte själva substansen – det är beredningsformen. Vissa varianter är så kallade depåkapslar eller tabletter som frisätter substansen jämnt över hela skoldagen. Andra är kortverkande och behöver tas flera gånger om dagen. Vi väljer beredningsform utifrån barnets dagsschema, ålder, hur länge effekten behövs, och hur barnet kan svälja medicinen.
Metylfenidat börjar verka inom ungefär 30 till 60 minuter. Effekten av en långverkande beredning räcker oftast 8 till 12 timmar.
Vi startar med en låg dos och trappar upp långsamt – ofta över några veckor. Måldosen är individuell och hittas genom utvärdering, inte genom en standardberäkning. Det handlar om att hitta den lägsta dos som ger bra effekt med rimliga biverkningar.
Lisdexamfetamin är det andra centralstimulerande alternativet vi använder mycket. Det skrivs ofta ut när metylfenidat inte gett tillräcklig effekt eller inte tolererats väl.
En särskild egenskap hos lisdexamfetamin är att substansen aktiveras först när den kommit in i kroppen. Det innebär att effekten kommer in mjukare och varar längre – ofta runt 13 timmar. Det gör att en dos på morgonen räcker hela dagen för de flesta.
Lisdexamfetamin tas som en kapsel, men innehållet kan också lösas i vatten – vilket kan vara bra för barn som har svårt att svälja kapslar.
Biverkningsprofilen liknar metylfenidat, men sömnpåverkan och aptitminskning kan vara mer uttalad hos en del barn.
Dexamfetamin används mycket sällan – oftast som ett tredjehandsval inom centralstimulantia, när varken metylfenidat eller lisdexamfetamin gett önskad effekt. Det är ett kortverkande preparat och tas vanligen flera gånger om dagen och dem nuvarande riktlinjerna avråder användning av den överlag.
Utöver de vanliga biverkningarna finns mindre vanliga men viktiga biverkningar att känna till för centralstimulantia:
• Hjärtklappning eller bröstsmärta – ovanligt, men ska alltid utredas.
• Förvärrade tics, om barnet har tics sedan tidigare.
• Ångest, oro eller sänkt stämningsläge.
• I mycket sällsynta fall psykotiska symtom som hallucinationer eller paranoia.
Vid sådana symtom ska medicinen sättas ut och ni ska kontakta oss direkt.
Kontakta alltid oss om ni märker något ni är osäkra på. Vi hör hellre för mycket än för lite. Flera av dessa biverkningar är övergående när man kommer upp i rätt dosering.
Atomoxetin (Strattera) och Guanfacin (Intuniv) är två icke-centralstimulerande läkemedlet som används vid behandling av adhd.
Atomoxetin fungerar annorlunda än centralstimulantia. Det verkar på en signalsubstans i hjärnan som heter noradrenalin, och påverkar inte dopamin på samma sätt som centralstimulantia. Det betyder bland annat att atomoxetin inte har missbrukspotential.
Atomoxetin väljs när:
• Centralstimulantia inte fungerat eller gett för besvärliga biverkningar.
• Det finns tics som förvärras av centralstimulerande.
• Det finns oro eller ångest som påverkar valet.
• Familjen föredrar ett preparat utan missbrukspotential, till exempel av
sociala skäl eller på grund av annan riskbild i omgivningen.
• Det finns en sömnproblematik som blir svårhanterlig med centralstimulantia.
Atomoxetin tas en gång per dag, vanligtvis på morgonen, men kan också delas upp i två doser. Det är en kapsel som inte ska öppnas.
Viktigt att veta
Atomoxetin verkar inte direkt. Effekten byggs upp över tid. Det tar vanligtvis fyra till tolv veckor innan vi kan utvärdera den fulla effekten. Det kräver tålamod och vi pratar om detta innan vi startar.
Dosen beräknas utifrån barnets kroppsvikt. Måldosen är ungefär 1,2 milligram per kilo kroppsvikt. Vi börjar Med en lägre dos och trappar upp dosen under några veckor för att minska risken för biverkningar.
Vanliga biverkningar:
• Trötthet eller dåsighet, särskilt i början.
• Minskad aptit.
• Magbesvär eller illamående. Detta kan minska om medicinen tas
tillsammans med mat.
• Huvudvärk.
• Lätt ökning av puls och blodtryck.
Det finns också en särskild säkerhetsaspekt med atomoxetin som vi behöver ta upp. I sällsynta fall har det rapporterats att barn och ungdomar upplevt ökade självskadetankar, särskilt under de första veckorna av behandlingen. Det är därför vi specifikt ber er och barnet vara uppmärksamma på förändringar i stämningsläge. Om ni märker tecken på nedstämdhet, hopplöshet, eller självskadetankar ska ni kontakta oss omedelbart.
Den här risken är låg, men vi vill att ni känner till den. Tät kommunikation under uppstarten är det viktigaste skyddet.
Fördelar med Atomoxetin:
• Ingen missbrukspotential
• Jämn effekt över hela dygnet utan på- och avgångsfaser
• Ingen risk för insomningssvårigheter på samma sätt som centralstimulantia
Nackdelar med Atomoxetin:
• Långsammare effektstart
• Något svagare genomsnittlig effekt i jämförelse med centralstimulantia
• Den särskilda säkerhetsaspekten kring stämningsläge i början
Det är därför det är ett vanligt andrahandsval för många men ett rätt val för en del från början, beroende på barnets situation.
Guanfacin skiljer sig från både centralstimulantia och atomoxetin. Det är ursprungligen ett blodtryckssänkande läkemedel som visat sig ha effekt också vid adhd. Det påverkar receptorer i hjärnans pannlob, ett område som hanterar uppmärksamhet, planering och impulskontroll.
Guanfacin väljs när:
• När centralstimulantia inte gett önskad effekt eller inte tolererats väl.
• När det finns tics som förvärras av centralstimulantia.
• När det finns svår oro, sömnproblematik eller emotionell instabilitet.
• Som tilläggsbehandling till centralstimulantia när effekten räcker till skoldagen
men inte till eftermiddag och kväll.
Att guanfacin kan användas både ensamt och som tillägg är en av dess särdrag, och vi diskuterar det med er om det blir aktuellt.
Guanfacin tas som en tablett en gång per dag. Det viktiga är att den tas vid samma tid varje dag. Guanfacin kan ha en blodtryckspåverkan och en jämn dosering minskar variation.
Tabletten ska sväljas hel, inte krossas eller delas. Den tas inte tillsammans med fettrik mat, eftersom det kan påverka upptaget.
Dosen trappas upp långsamt, vanligtvis med ett milligram per vecka. Måldosen är individuell och beror på barnets vikt och respons, men ligger vanligtvis i intervallet ett till sju milligram per dag.
Effekten märks oftast inom några veckor, men full utvärdering kräver att vi nått en stabil dos.
Vanliga biverkningar:
• Trötthet eller dåsighet, särskilt i början och vid dosökning.
Det avtar oftast efter någon vecka.
• Lätt sänkning av puls och blodtryck.
• Muntorrhet.
• Huvudvärk.
• Lägre stämningsläge eller mer återhållen energinivå hos vissa barn.
Tröttheten är den vanligaste anledningen till att man avbryter eller justerar behandlingen. För många barn avtar den, men inte för alla.
Eftersom guanfacin påverkar blodtrycket är det viktigt att medicinen inte sätts ut tvärt. Avslutning sker alltid genom långsam nedtrappning, för att undvika att blodtrycket går upp för snabbt.
Praktiskt för er som familj
Eftersom guanfacin kan göra barnet trött, särskilt i början, väljer vissa att ta den på kvällen. Det är något vi diskuterar individuellt. Tidpunkten påverkar både hur tröttheten upplevs och hur effekten fördelas över dygnet.
Ta inte dubbel dos nästa gång om en dos missats. Ta nästa dos vid ordinarie tid. Kontakta oss om missade doser blir återkommande.
Fördelar:
• Ingen missbrukspotential
• Kan kombineras med centralstimulantia
• Kan ge dämpande effekt vid samtidig oro eller sömnproblem
Nackdelar:
• Trötthet i början
• Behöver doseras noggrant
• Kan inte sättas ut tvärt
• Kräver långsam upptrappning innan vi vet om det fungerar
Det här avsnittet handlar om två frågor som ofta kommer upp. Kan man kombinera olika läkemedel och finns det alternativ till läkemedelsbehandling?
Det förekommer att vi kombinerar olika preparat. Det är inte standardbehandling eftersom de flesta barn klarar sig med ett preparat. Men i vissa fall ger en kombination bättre resultat än enskilda läkemedel.
Den vanligaste kombinationen är centralstimulantia tillsammans med guanfacin. Det kan vara aktuellt när centralstimulantian ger god effekt under skoldagen, men effekten avtar tidigt på eftermiddagen och vi behöver något som täcker eftermiddag och kväll. Det kan också vara aktuellt vid samtidig svår oro eller sömnproblematik.
Vi kombinerar däremot inte två centralstimulerande preparat samtidigt och inte centralstimulantia med atomoxetin förutom i mycket speciella situationer.
Att kombinera läkemedel kräver extra noggrann uppföljning. Det är ett individuellt beslut som vi alltid tar tillsammans med er.
Många barn med adhd kan även ha ångest, nedstämdhet, sömnproblem, tics, eller andra neuropsykiatriska diagnoser. Det kan påverka både val av adhd-medicin och om annan medicinering behövs.
Till exempel kan ett barn med adhd och samtidig svår ångest behöva behandling för ångesten parallellt med adhd-medicineringen. Det handlar då om att se till hela barnet, inte bara adhd-symtomen för sig.
Vi går igenom helheten i bedömningen, och om annan behandling behövs samordnar vi det.
Det finns alternativ och kompletterande insatser
Psykopedagogiska insatser
• Kunskap om adhd
• Strategier för vardagen, både för barnet och familjen.
• Föräldrastödsprogram, strukturerade kurser för er som vårdnadshavare.
• KBT eller annan samtalsbehandling vid samtidig ångest, nedstämdhet
eller andra besvär.
• Anpassningar i skolan som är ett centralt och ofta underskattat verktyg.
• Stöd kring sömn, mat, fysisk aktivitet. Det här är grunderna i vardagen
som påverkar adhd-symtom mer än många tänker.
För en del barn räcker dessa insatser. För andra behöver de kombineras med medicin. Det är inte antingen eller. Det är alltid både och.
Ibland nämns behandlingar som saknar tillräcklig vetenskaplig grund. Till exempel särskilda dieter, kosttillskott, eller alternativa terapier. Vi rekommenderar inte detta men om ni är intresserade av något ni hört talas om så kan vi prata om det och vi kan hjälpa er värdera evidensen.
Det här avsnittet handlar om praktiska frågor som ofta kommer upp under behandlingens gång. Det är inte medicinsk information utan sådant som rör hur ni hanterar behandlingen i vardagen.
Centralstimulerande läkemedel räknas som narkotikaklassade i Sverige.
Det innebär några särskilda regler:
• Recepten är ofta tidsbegränsade och avser en specifik mängd.
• Recepten kan inte alltid förnyas per telefon. Ibland krävs ett återbesök
eller telefonsamtal med läkare.
• Hämta ut medicinen i god tid. Förseningar och helger kan göra att ni hamnar
utan medicin om ni väntar för länge.
Atomoxetin och guanfacin är inte narkotikaklassade och har inte samma begränsningar.
Mellan era ordinarie besök når ni oss via 1177 Vårdguiden. Det är en e-tjänst där ni loggar in med BankID. Där kan ni skriva till oss om ni har frågor och vi svarar inom rimlig tid.
Vid akuta situationer
Vid misstanke om allvarliga biverkningar, hjärtbesvär, eller starka förändringar i stämningsläge, kontaktar ni oss på telefon. Ni kan även ringa 1177 utanför kontorstid.
Vid omedelbara livshotande tillstånd: Ring 112.
Ibland behöver ni intyg från oss för försäkringskassan, skolan eller andra instanser.
Det kan vara:
• Intyg om diagnos och behandling.
• Intyg om behov av anpassningar i skolan.
• Intyg vid resor.
Hör av er via 1177 i god tid om ni behöver ett intyg. Det kan ta tid att producera.
Att resa med adhd-medicin (särskilt centralstimulantia) kräver lite förberedelse. Eftersom det är narkotikaklassade läkemedel finns regler kring vad ni får ta med er över gränser.
Inom Schengen-området
Här kan ni ofta ta med er medicin för upp till 30 dagars förbrukning, men ni behöver ett särskilt Schengen-intyg från apoteket.
Utanför Schengen-området
Vid resor utanför Schengen varierar reglerna mellan länder. Vissa länder har strängare lagstiftning. Kontrollera alltid med ambassaden för det land ni reser till.
Ta alltid med medicinen i originalförpackning, tillsammans med ett intyg som visar att det är förskrivet.
Förvara medicinen i handbagaget vid flygresor, aldrig i incheckat bagage.
Hör av er till oss i god tid innan en utlandsresa om ni vill ha hjälp med intyg eller om ni har frågor.
När ert barn närmar sig 18 år förs behandlingen över till vuxenpsykiatrin. Vi förbereder den övergången i god tid, och ser till att medicinering och uppföljning fortsätter utan avbrott.
Hade du nytta av innehållet på denna sida?
Hur kan vi göra sidan bättre?
Tack för din återkoppling!
Senast uppdaterad: den 9 juni 2026