Könsdysforimottagningen Universitetssjukhuset Örebro

Könsdysforiutredning, uppföljning och viss könsbekräftande behandling utförs utanför Region Örebro län i de regioner som har uppdrag att bedriva det. Det är det specialistvårdsremissen skickas för. Syftet med könsdysforiutredningen är att bedöma om och i vilken utsträckning patienten lider av diagnosen könsdysfori och därefter fatta beslut om att gå vidare med könsbekräftande vård och eventuellt ändra ditt juridiska kön. En utredning behöver genomgås före det är aktuellt med könsbekräftande vård och behandling genom den offentliga vården.

Det kan innebära en lång väntan att få tillgång till utredning och könsbekräftande vård. I dagsläget är kötiderna för utredning mellan 2-4 år och sedan väntan på att få tillgång till könsbekräftande vård och uppföljning. Väntetiderna är inget som hindrar dig att själv försöka förstå, utforska, leva ut, utveckla och förhålla dig till din könsidentitet och omgivningen under tiden. Många transpersoner mår bra och lider inte på grund av sin könsinkongruens, men det kan finnas annat behov av råd och stöd för att komma ut eller förhålla sig till sin omgivnings frågor, bemötande, känslor och tankar kring din könsidentitet. Behöver du stöd i detta kan du få hjälp på könsdysforimottagningen. Det kan för många också upplevas hjälpsamt att delta på mötesplatser med andra som upplever könsinkongruens (transpersoner) vilket vi kan hjälpa till att hänvisa till.

Det finns begränsningar i vilken tillgång till vård du får om du är under 18 år samt vad utredningen mynnar ut i för typ av diagnos. Det finns inga krav på att du måste genomföra all könsbekräftande vård efter att en utredning gjorts, utan utgår från en individuell bedömning och självbestämmande. Exempel på könsbekräftande vård som kan erbjudas är hormonbehandling, logoped, underlivskirurgi, bröstkirurgi, hårborttagning, stämbandskirurgi eller tillgång till hjälpmedel såsom binder, bröstprotes, packer m.m.

Viss könsbekräftande vård utförs och följs upp i hemregionen, vilket vi samordnar kring. Det är möjligt att avbryta sin könsdysforiutredning och/eller behandling när som under processen, vänligen kontakta mottagningen och specialistvårdsmottagningen om det är aktuellt.

Du som är anhörig till någon som lever med ett psykiatriskt tillstånd eller en psykiatrisk diagnos kan ibland själv behöva rådgivande stöd och handledning. 

Kontaktuppgifter och mer information om stöd till dig som är anhörig hittar du här.

Innan ditt besök behöver du kunna bekräfta din identitet, ta med giltig ID-handling (pass eller ID-kort) alternativt LMA-kort om du är asylsökande. Är du i behov av tolk vänligen meddela det på förhand. Det är möjligt att ta med dig en eller flera närstående eller en professionell kontakt för ett gemensamt besök vid behov, vänligen informera om detta på förhand.

Bedömnings- och kartläggningssamtal

Syftet med bedömnings- och kartläggningssamtal är att komma fram till om en specialistvårdsremiss till könsdysforiutredning ska skickas. Vanligtvis behöver vi möta dig vid 1-2 tillfällen innan beslut kan fattas och om du är under 18 år behöver vårdnadshavare ge sitt samtycke. I vissa fall kan vi efter kartläggnings- och utredningssamtal komma fram till att en könsdysforiutredning inte är aktuell. Du blir då erbjuden annan behandling eller stöd utifrån det vi har kommit fram till.

Rådgivande och stödjande samtal

Före, under och efter en könsdysforiutredning erbjuder vi rådgivning och samtalsstöd för patienter. Det är viktigt att känna till är att vi inte bedriver behandling eller stödjande samtal utifrån psykisk ohälsa eller psykiatrisk samsjuklighet. Har du behov av mer hjälp, stöd och behandling utöver frågor som rör könsdysfori/könsinkongruens hjälper vi dig vidare med det. Det är möjligt att ha parallella kontakter som kompletterar ditt vårdbehov.

Informativa samtal till närstående

Det kan uppstå frågor, funderingar och stödbehov från närstående till personer med könsdysfori/könsinkongruens och det kan vara svårt att veta vem du kan vända dig till för detta. Vi erbjuder upp till två informativa samtal till närstående, det kan till exempel vara en förälder, partner, syskon eller barn. Har du behov av mer stöd, till exempel att ta hand om en anhörigs psykiska ohälsa eller att du själv mår dåligt kan vi hänvisa till rätt hjälp. Du kan också läsa mer under rubriken ”Anhörigstöd vid psykisk ohälsa”.

Efter en genomförd kartläggning där remiss har skickats får du besked genom remissvar om du kallas till utredning eller inte. Samordnare kontaktar dig i det fall remissen inte accepteras för att lägga upp en planering framåt.