Könsdysforimottagningen Universitetssjukhuset Örebro

Könsdysforiutredning, uppföljning och viss könsbekräftande behandling utförs utanför Region Örebro län i de regioner som har uppdrag att bedriva det. Det är det specialistvårdsremissen skickas för. Syftet med könsdysforiutredningen är att bedöma om och i vilken utsträckning patienten lider av diagnosen könsdysfori och därefter fatta beslut om att gå vidare med könsbekräftande vård och eventuellt ändra ditt juridiska kön. En utredning behöver genomgås före det är aktuellt med könsbekräftande vård och behandling genom den offentliga vården.

Det kan innebära en lång väntan att få tillgång till utredning och könsbekräftande vård. I dagsläget är kötiderna för utredning mellan 2-4 år och sedan väntan på att få tillgång till könsbekräftande vård och uppföljning. Väntetiderna är inget som hindrar dig att själv försöka förstå, utforska, leva ut, utveckla och förhålla dig till din könsidentitet och omgivningen under tiden. Många transpersoner mår bra och lider inte på grund av sin könsinkongruens, men det kan finnas annat behov av råd och stöd för att komma ut eller förhålla sig till sin omgivnings frågor, bemötande, känslor och tankar kring din könsidentitet. Behöver du stöd i detta kan du få hjälp på könsdysforimottagningen. Det kan för många också upplevas hjälpsamt att delta på mötesplatser med andra som upplever könsinkongruens (transpersoner) vilket vi kan hjälpa till att hänvisa till.

Det finns begränsningar i vilken tillgång till vård du får om du är under 18 år samt vad utredningen mynnar ut i för typ av diagnos. Det finns inga krav på att du måste genomföra all könsbekräftande vård efter att en utredning gjorts, utan utgår från en individuell bedömning och självbestämmande. Exempel på könsbekräftande vård som kan erbjudas är hormonbehandling, logoped, underlivskirurgi, bröstkirurgi, hårborttagning, stämbandskirurgi eller tillgång till hjälpmedel såsom binder, bröstprotes, packer m.m.

Viss könsbekräftande vård utförs och följs upp i hemregionen, vilket vi samordnar kring. Det är möjligt att avbryta sin könsdysforiutredning och/eller behandling när som under processen, vänligen kontakta mottagningen och specialistvårdsmottagningen om det är aktuellt.

Den 1 juli 2025 träder lagarna ”Lag (2024:238) om fastställande av kön i vissa fall” (könstillhörighetslagen) och ”Lag (2024:237) om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen” i kraft. För att kunna ändra juridiskt kön (det kön som framgår av din folkbokföring och personnummer) behöver du ett intyg från vården, men det krävs inte längre en könsdysforidiagnos och du behöver inte vara binär (definiera dig som tjej/kvinna eller kille/man). Det juridiska könet påverkar inte en pågående eller planerad könsdysforiutredning eller könsbekräftande vård. Könsdysforidiagnos krävs fortfarande för att kunna få tillgång till könsbekräftande behandlingar.

Krav för att ansöka om att ändra juridiskt kön

För att kunna ansöka behöver du:

• vara 18 år eller äldre, eller 16 år med samtycke från vårdnadshavare,
• vara folkbokförd i Sverige eller vara svensk medborgare och tidigare ha varit folkbokförd i Sverige eller vara svensk medborgare och ha ett samordningsnummer,
• uppleva att ditt juridiska kön inte stämmer överens med din könsidentitet och att det kan antas att du kommer att leva i denna könsidentitet under överskådlig tid,
• inte vara registrerad partner. 

Intyg från vården

För att kunna ansöka om ändring av juridiskt kön måste du ha ett intyg från legitimerad vårdpersonal (läkare, psykolog, psykoterapeut eller hälso- och sjukvårdskurator). Du kan kontakta vilken vårdinstans som helst som lyder under Hälso- och sjukvårdslag (2017:30), vilket kan innefatta både region, kommun, privata aktörer. Tyvärr jobbar ingen intygsberättigad vårdpersonal på könsdysforimottagningen, vi kan därför inte skriva något intyg. Under vårdbesöket får du berätta om:

• din könsidentitet,
• du vill ändra juridisk könstillhörighet,
• varför du vill ändra juridisk könstillhörighet och
  om du troligtvis kommer leva i enlighet med denna könstillhörighet i framtiden

Vårdpersonalen gör en bedömning och skriver intyg om villkoren är uppfyllda.

Så behandlas din ansökan

1. Intyget skickar du med ansökan till Socialstyrelsen.
2. Socialstyrelsen fattar beslut.
3. Om ansökan godkänns ändrar Skatteverket ditt personnummer och ditt juridiska kön i folkbokföringen.

Viktigt att tänka på

När du har bytt juridiskt kön och personnummer behöver du bland annat tänka på att:

• skaffa ny legitimation,
• se över recept, avtal och konton,
• själv boka in vissa screeningundersökningar, till exempel för livmoderhalscancer, mammografi eller prostatacancer. I Örebro kontaktar du Dysplasienheten hos Obstetrik- och gynekologimottagningen USÖ för att sättas upp på kallelselista för livmoderhalscancerscreening. Om du har prostata och är mellan 50-74 år eller har bröst och är mellan 40-75 år kan du kontakta din vårdcentral för PSA-prov respektive remiss för mammografiscreening, du kan även be om återbesök för kontinuerlig screening men det finns tyvärr inget nationellt screeningsprogram idag för automatiska kallelser om du bytt personnummer.
• meddela den eller de vårdkontakter du är aktuell hos om du bytt personnummer (om du inte meddelar detta till vård du planeras för eller får utanför Region Örebro län har de inte tillgång till dina aktuella kontaktuppgifter och kommer inte att kunna kontakta eller kalla dig),
• om du vill begära att dina tidigare journaler sammanslås till det nya personnumret behöver du meddela detta till din vårdkontakt (om det inte görs kan sjukvården inte se din journalhistorik och det kan påverka din fortsatta vårds kvalitet och säkerhet. Du behöver inte kontakta alla vårdkontakter, men samtliga regioner där du fått eller har din vård). 

Här hittar du mer information om ansökan om nytt juridiskt kön (socialstyrelsen.se)

Här finns mer information om sådant du behöver tänka på vid ändring av juridiskt kön: Checklista inför ändring av juridiskt kön (socialstyrelsen.se)

Var ska jag vända mig för att få ett intyg?

• Om du redan har kontakt med ett nationellt högspecialiserat vårdteam kan du vända dig till dem, eller en annan vårdinstans om du hellre vill det.
• Om du inte har en pågående kontakt med ett nationellt högspecialiserat vårdteam kan du vända dig till en intygsberättigad i form av en pågående vårdkontakt.
• Om du inte har någon pågående vårdkontakt med en intygsberättigad vårdpersonal kan du vända dig till primärvården, till exempel din vårdcentral eller ungdomsmottagning (15-23 år). 

Lagen om kirurgiska ingrepp i könsorganen 

Du kan få könsbekräftande behandling om du har en könsdysforidiagnos, som erhållits efter utredning hos den nationellt högspecialiserade vården. Den nya lagen om vissa kirurgiska ingrepp innebär:

• Du behöver inte längre ha ändrat juridiskt kön för att få tillgång till underlivskirurgi.
• Du behöver inte längre ha ändrat juridiskt kön för att få tillgång till borttagande av könskörtlar (alltså operera bort testiklar/äggstockar).
• Du behöver inte längre söka tillstånd från Socialstyrelsens rättsliga råd för kirurgiska ingrepp.
• Du måste vara minst 23 år. I särskilda fall kan undantag göras om du riskerar att må psykiskt mycket dåligt av att vänta. 

Bedömningen görs av din behandlande vårdgivare, oftast läkare hos den nationellt högspecialiserade vården.

Könsdysforisamordnare och ST-läkare inom allmänpsykiatrin i Region Örebro län föreläser tillsammans med psykolog/forskare på Örebro universitet om könsdysfori utifrån sociala, medicinska och psykologiska perspektiv samt berättar om transpersoners hälsa och hur man som anhörig kan vara ett värdefullt stöd. 

Ljudet på filmerna är bitvis dåligt, men textning finns. 

Innan ditt besök behöver du kunna bekräfta din identitet, ta med giltig ID-handling (pass eller ID-kort) alternativt LMA-kort om du är asylsökande. Är du i behov av tolk vänligen meddela det på förhand. Det är möjligt att ta med dig en eller flera närstående eller en professionell kontakt för ett gemensamt besök vid behov, vänligen informera om detta på förhand.

Bedömnings- och kartläggningssamtal

Syftet med bedömnings- och kartläggningssamtal är att komma fram till om en specialistvårdsremiss till könsdysforiutredning ska skickas. Vanligtvis behöver vi möta dig vid 1-2 tillfällen innan beslut kan fattas och om du är under 18 år behöver vårdnadshavare ge sitt samtycke. I vissa fall kan vi efter kartläggnings- och utredningssamtal komma fram till att en könsdysforiutredning inte är aktuell. Du blir då erbjuden annan behandling eller stöd utifrån det vi har kommit fram till.

Rådgivande och stödjande samtal

Före, under och efter en könsdysforiutredning erbjuder vi rådgivning och samtalsstöd för patienter. Det är viktigt att känna till är att vi inte bedriver behandling eller stödjande samtal utifrån psykisk ohälsa eller psykiatrisk samsjuklighet. Har du behov av mer hjälp, stöd och behandling utöver frågor som rör könsdysfori/könsinkongruens hjälper vi dig vidare med det. Det är möjligt att ha parallella kontakter som kompletterar ditt vårdbehov.

Informativa samtal till närstående

Det kan uppstå frågor, funderingar och stödbehov från närstående till personer med könsdysfori/könsinkongruens och det kan vara svårt att veta vem du kan vända dig till för detta. Vi erbjuder upp till två informativa samtal till närstående, det kan till exempel vara en förälder, partner, syskon eller barn. Har du behov av mer stöd, till exempel att ta hand om en anhörigs psykiska ohälsa eller att du själv mår dåligt kan vi hänvisa till rätt hjälp. Du kan också läsa mer under rubriken ”Anhörigstöd vid psykisk ohälsa”.

Efter en genomförd kartläggning där remiss har skickats får du besked genom remissvar om du kallas till utredning eller inte. Samordnare kontaktar dig i det fall remissen inte accepteras för att lägga upp en planering framåt.