Andningsstörning

Lindrigaste andningsstörningen där barnet behöver kortvarig hjälp med andningen under övergången till livet utanför magen. Ibland kan barnet behöva ett antal timmar med andningshjälp i form av CPAP som gör att barnet andas mot ett motstånd (tryck) som hjälper lungans blåsor att hållas öppna (alveoler). Ibland ges även lite syrgas.​

Detta tillstånd liknar NAS men barnet har ett längre behöv av andningsstöd, från timmar till ibland några dagar. PAS beror på att det finns mer fostervätska i lungorna. På lungröntgen ser vi typiska fynd. Detta betraktas som ett lindrigt tillstånd som är övergående. ​​

Ibland händer det att barnet bajsar i fostervattnet innan födseln. Barnets första bajs kallas barnbeck eller mekonium. 

Hos en liten andel av barnen som bajsat i fostervattnet kan MAS uppstå. Det händer när barnet råkar andas in mekonium i lungorna under förlossningen. När mekonium hamnar i lungorna kan det störa barnets syreupptag i lungorna och leda till andningssvårigheter.

Symtom ​

MAS misstänkts om man sett mekoniumfärgat fostervatten i samband med förlossningen och om barnet samtidigt har symtom för en andningsstörning såsom ansträngd andning och behov av andningsstöd i någon form.

Behandling​

Andningsstöd med CPAP och syrgas är vanligaste åtgärden men i svårare fall kan mer avancerad vård så som respiratorvård krävas. Det finns både lätt och svår MAS, vilket gör att vårdbehovet varierar stort​.





Tidigare text

Ibland händer det att ett barn har mekoniumavgång (första avföringen) redan innan den föds. Hos en liten andel av de barnen med mekoniumavgång i fostervattnet kan MAS uppstå. Det händer när barnet råka andas in (aspirera) mekonium i lungorna under förlossning. När mekonium hamnar i lungorna kan det störa barnets syreupptag i lungorna och leda till andningssvårigheter.

Ibland kan det bli ett läckage av luft mellan lungvävnad och lungsäcken. När detta händer så kan luften trycka på lungvävnaden och göra det svårare att andas för barnet. I visa fall kan det vara nödvändigt att ta bort luft som har fastnat mellan lungan och lungsäcken. Beslut om behandling tas utifrån hur mycket luft som finns i utrymmet och hur barnet mår då små mängder luft kan tas upp av kroppen spontant över tid. ​

Symtom​

Plötsligt ökande syrgasbehov och försämring i andningsarbetet. ​

Behandling ​

Hos många barn läker en pneumothorax spontant, dvs utan någon speciell behandling. Om läckaget är lite större kan man behöva speciell behandling. Läkaren för då in en liten slang genom bröstväggen för att släppa ut luften som har fastnat och minska trycket på lungorna. ​

Uppstår när barnet har en brist på surfaktant. Surfaktant är ett ämne som håller lungblåsorna öppna och aktiva så att barnet kan andas effektivt. ​
RDS är vanligare hos för tidigt födda barn eftersom lungorna börjar producera surfaktant mellan vecka 24 och 28 och uppnår en adekvat mängd närmare vecka 32. Det finns andra tillstånd som kan leda till att även fullgångna barn får RDS men det är mindre vanligt. ​
Vi kan minskar barnets risk för RDS genom att ge modern kortison under dagarna inann en för tidig förlossning. Kortisonet hjälper barnets lungor mogna och ökar produktionen av surfaktant. ​

Symtom​

Barnet kan ha ett ökande behov av syrgas eller försämring i andningsarbete över de första timmarna från förlossningen. Röntgenundersökning av lungorna visar typiska förändringar som tillsammans med en bedömning av barnets andningsarbete kan hjälpa oss ställa en diagnos ​

Behandling ​

Ett barn med RDS behandlas oftast med andningsstöd, syrgas och ibland en konstgjord surfaktant som kan ges ner i lungorna.