Den här webbplatsen använder kakor (cookies). Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Prisad forskning om elektrisk protes till barn

Forskning visar att för barn med armdysmeli går det bra att vänta med utprovning av den elektriska protesen till barnet är i tre-års åldern. ”Den största vinsten med resultatet är att föräldrarna inte behöver känna en press att träna sitt barn i att styra och använda protesen under de första levnadsåren” säger forskare Liselotte Hermansson.

 
Barn i tre-års åldern med myoelektrisk protes som tränar att använda protesen hos arbetsterapeuten.


Barn som får den så kallade myoelektriska protesen före 2,5 års ålder kan lära sig att aktivera greppet och använda det i en begränsad omfattning men när de är 3,5 år så har de barn som fått protes efter 2,5 års ålder kommit i kapp dem vad gäller både förmåga att aktivera protesen och att använda den praktiskt.

– Vår forskning handlar om vid vilken ålder det är mest lämpligt att prova ut myoelektrisk protes till barn med ensidig armdysmeli. Ifall det är före eller efter 2,5 års ålder, säger professor Liselotte Hermansson, arbetsterapeut på ortopedteknik och forskningshandledare vid universitetssjukvårdens forskningscentrum på Universitetssjukhuset Örebro.

Det ger även lägre sjukvårdskostnader under de första åren eftersom den myoelektriska protesen är avsevärt dyrare än den passiva protesen som barnet får vid sex månaders ålder. Studien visar en tendens för att de barn som får myoelektrisk protes väldigt tidigt i högre omfattning slutar att använda protes när de kommer upp i förpuberteten. Det i sin tur innebär bland annat att de får en högre risk för framtida förslitningsskador på den normalutvecklade armen och skuldran av att arbeta ensidigt.

– Att få ta emot the Forchheimer Prize i Japan är ett erkännande för vår forskning som jag började med för 26 år sedan. Så vi känner oss stolta och glada. Vi firade priset tillsammans med medarbetare på barnkliniken på Universitetssjukhuset Örebro som genom datainsamling bidragit till att forskningen kunde genomföras, säger Liselotte Hermansson.



Från vänster: Helen Lindner som tillhör forskargruppen TUMA vid Örebro universitet, Liselotte Hermansson och Lis Sjöberg (TUMA).

Faktaruta

Dysmeli innebär att barnet saknar en del av exempelvis armen eller foten. Det uppstår under fosterstadiet och årligen i Sverige föds cirka 60 barn med dysmeli.

En myoelektrisk protes är en batteridriven proteshand som styrs via elektroder som känner av barnets muskelspänning genom huden.

I samband med världskongressen vartannat år utser the International Society for Prosthetics and Orthotics den bästa artikeln om objektiv klinisk bedömning eller utvärdering av behandling som publicerats i tidskriften Prosthetics and Orthotics International under de senaste två åren före kongressen.


Sid-funktioner och -information

Sidan granskades den 13 februari 2020

Innehållsansvarig: Liselotte Hermansson

Publicerad av Elin Abelson